Pilotprojekt ska öka tryggheten i tunnelbanan

Höstens trygghetsvandringar på fem utvalda tunnelbanestationer har lett till ett digert underlag för förbättringar både på och utanför stationerna längs röda linjen som i våras valdes ut för ett pilotprojekt för trygghet.

 

File 934

Den första trygghetsvandringen i Bredäng var välbesökt.

 

Nu presenteras underlaget och de åtgärdsförslag som tagits fram för de berörda kommunerna och stadsdelsförvaltningarna där tunnelbanestationerna ligger. MTR har redan blivit inbjudna till fortsatt samarbete och samverkan kring trygghetsfrågorna.
     – Vi kommer att ingå i lokala trygghetsråd framöver så att vi kan vara med och påverka och visa att vi är en medspelare i samhällsutvecklingen, säger MTR Stockholms trygghetschef Roger Eriksson. 
     – Det är intressant att se att det finns så olika saker att jobba med på varje ställe. Jag tycker också det är slående att det ofta inte rör sig om speciellt svåra saker att åtgärda för att öka tryggheten. Bara man har ett gemensamt mål och utser vem som är ansvarig för vad. Gör vi handlingsplaner och delar ut direkta order och sen stämmer av hur det har gått, då får man bra resultat till slut.

File 936Pilotprojektet utför MTR Stockholm tillsammans med stiftelsen Tryggare Sverige, och syftet med arbetet är framförallt att definiera trygghetsbegreppet och göra arbetet med trygghet mätbart, just för att få mera gjort och kunna involvera fler aktörer. MTR Stockholm är bara en aktör i mängden av alla som lever med ett antal synliga samhällsproblem i vardagen. Själva kan vi inte åtgärda allt, men tillsammans kan vi åstadkomma desto mer.
     Bakgrunden till trygghetsprojektet är också att branschorganisationen Svensk Kollektivtrafik vill fördubbla antalet resor med allmänna kommunikationer i Sverige fram till år 2020. Bristen på känslan av trygghet hos många resenärer har visat sig vara ett stort hinder för dem att ta del av kollektivtrafiken, inte minst tunnelbanan i Stockholm. Brottsstatistiken talar också sitt tydliga språk. Inom en radie av 500 meter utanför en tunnelbanestation sker 60 procent av alla anmälda brott i Stockholms län. Samtidigt som det är tryggt i tunnelbanan.
     – De flesta som reser ofta och regelbundet känner sig trygga i tunnelbanan. Nu vill vi vara med och skapa trygga närmiljöer också, fortsätter Roger Eriksson.

För många har brottsligheten blivit en konstant i samhället, och något man inte kan göra någonting åt. Så är dock inte fallet, bekräftar Tryggare Sverige.
     – Vi är förbannade på den syn som råder ”att vi har den brottslighet vi har”. Det går faktiskt att minska brottsligheten, säger Magnus Lindgren, fil dr i psykologi, som tillsammans med Thomas Ahlskog varit med och kartlagt tryggheten.
     Uppslutningen kring trygghetsvandringarna i Bredäng, Alby, Vårby gård, Norsborg och Fruängen var stor och flera medier var också på plats på den första träffen i Bredäng i höstas. Både politiker, personal från tunnelbanan och MTR, fastighetsägare, affärsidkare, lärare, ungdomsledare och kommunal förvaltning träffades tillsammans med Tryggare Sverige. Resultatet blev ett digert material där närmiljöerna har finkammats och analyserats utifrån ett antal parametrar.
     – Jag tycker det är glädjande att vi hittat en metod för att mäta de olika trygghetsfaktorerna. Varje station är unik och nu kan vi rikta insatserna till de områden där man verkligen ser en problembild, säger Roger Eriksson.

Ibland kan det räcka med att klippa buskage och öka belysningen nattetid. Andra gånger krävs det mer genomgripande förändringar, som ombyggnader och renoveringar. Informationsinsatser är en annan viktig bit liksom bättre samverkan mellan olika personer som arbetar i ett område, bland annat för att öka den sociala kontrollen. Personalen i tunnelbanan kan många gånger känna sig isolerad och hamna i skymundan.
     – Jag ser ju bland annat en brist i relationsbyggandet mellan olika personer som jobbar med trygghet. Ordningsvakter är till exempel utan nätverk och känner inte alltid till de områden de besöker. Det skulle kunna åtgärdas med att de blir ansvariga för ett fåtal bestämda områden istället.
     I åtgärdsförslagen talas det också om behovet av bättre radiokommunikation med polisen och bättre tillgänglig trygghetsinformation för resenärer. I takt med att fler stationer blir kartlagda är också tanken att utveckla en certifiering för säkerhet och trygghet. När alla de åtta parametrarna är åtgärdade får en station och ett stationsområde godkänt. 
     En av deltagarna i trygghetsvandringarna var riksdagsledamoten Lotta Finstorp (M), som bland annat sitter i Trafikutskottet.
     – Jag tycker det var väldigt lärorikt och intressant och hoppas att alla kommuner ska få göra det här. Det känns hoppfullt också, att brottsligheten inte är konstant, sade hon efter att ha besökt Bredäng i september.

 

File 935

Riksdagsledamoten Lotta Finstorp följer MTR:s trygghetsprojekt.

 

Fakta:

  • Tryggheten i tunnelbanan har definierats enligt följande beskrivning: ”Trygghet är resenärens upplevelse av sin egen säkerhet i och i anslutning till kollektivtrafik”
  • I pilotprojektet har fem tunnelbanestationer och stationsområden undersökts enligt åtta parametrar. Stationerna är: Bredäng, Alby, Vårby gård, Fruängen och Norsborg.
  • De åtta parametrarna är: belysning, förvaltning, människor som rör sig i området, mixen av olika funktioner och verksamheter som finns i området, social kontroll, skalskydd, tydlighet (är det lätt att hitta och se vad som är vad i området?) samt information.
  • Ett trygghetsindex räknas ut för varje stationsområde på en skala mellan 0-20, där 0 år dåligt och 20 är bra. Skalan delas in i tre nivåer: röd = problem som måste åtgärdas; gul = viss problematik som måste bevakas; grön = bra situation.